Efter en hektisk förmiddag sitter jag nu i lugn och ro på tåget. Drog ut lite på tiden på Preston hair så jag hann med nöd och näppe packa klart (glömde självklart linsvätska) och springa till t-banan i mina Acne pistols. Bara för att missa den med sekunder. 10 minuter till nästa. Klockan rusar iväg och jag hade inte ens hämtat ut tågbiljetterna. Hjärtat i halsgropen, om vi säger så.
Kom tillslut till t-centralen, sprang till pressbyrån och höll på att halka 10 gånger. Ber om att få hämta ut biljetterna. Tjejen bakom disken slår in något i kassan och inser sen att hon har gjort fel. Jag står otåligt och trummar med fingrarna (förlåt, men jag var så omänskligt stressad) och får, efter en evighetsstund, de där j-vla lapparna (humöret har vid denna tidpunkt börjat sjunka en aning).
Springer till tåget. När jag kommer fram med andan i halsen så ser jag mitt tåg rulla in på spåret mittemot. MY GOD. Nerför trapporna, bort till spår 11, upp för trapporna, in på tåget - YES. Jag hann.
No comments:
Post a Comment