Det har sakta börjat sjunka in hos mig att jag faktiskt inte kommer bo i den här lilla andrahandslyan så länge till. Ett faktum som jag ogillar starkt. Trots att mina alldeles för många par skor trängs på värdefull golvyta och att mina kläder faktiskt inte får plats i garderoben (plus två byråer) så trivs jag så bra här. Var skeptisk till en början där i april, när jag flyttade från den supercentrala ettan på östermalmsgatan (kommer ihåg att min vän Johan alltid brukade ringa mig när han ville ha sista-minuten-sällskap en fredagkväll, för han visste att jag skulle vara på stureplan inom en kvart), men god knows att jag trivs ännu bättre här! Flashig address är inte alltid bäst. Tyvärr löper kontraktet snart ut och jag måste ut på marknaden igen. H A T A R andrahandsmarknaden. Överpriser, överpriser och lite mera överpriser. Och ja, jag är kräsen, så jag kanske får skylla mig själv. Det är nu man undrar vart de där 2 millarna som hade suttit så bra på kontot nu, befinner sig? Kanske skulle fortsatt blogga back in the days, när jag låg på topplistan med veteranerna på blogg.se. Då kanske jag, precis som Kenza, hade kunnat gå och spontanhandla en liten lägenhet i city? Vad är det man brukar säga, livet är hårt ibland.
No comments:
Post a Comment